Inomhustrappa i smide: regler, mått och kostnadsstyrning

En smidestrappa ger ett robust, slankt och tidlöst uttryck i bostäder och lokaler. Här får du en praktisk genomgång av måttkrav, säkerhetsregler, materialval och vad som styr budgeten. Guiden hjälper dig planera rätt från början och undvika vanliga fallgropar.

Varför välja smide inomhus?

En smidestrappa har bärande delar i stål (smide) och kan kombineras med plansteg i stål, trä eller sten. Lösningen är hållfast, plats­effektiv och går att anpassa efter trapphål och stil – raka, L-formade, U-formade eller spiral.

Du möter några grundtermer: plansteg (det du kliver på), sättsteg (vertikala stycket mellan steg), vangstycke (sidobalk som bär trappan), gånglinje (den tänkta linje man går efter), räcke/balustrad och ledstång. Att förstå dessa underlättar dialogen med smed och snickare.

Regler och säkerhet (BBR) att ha koll på

Trappor i bostäder ska enligt Boverkets byggregler vara säkra att använda. I praktiken innebär det krav på fallskydd, barnsäkerhet och halksäkerhet samt god belysning. För interntrappa i småhus är kraven något mindre strikta än i trapphus och lokaler, men principerna är desamma.

• Räckeshöjd: minst 0,9 m i bostäder. I trapphus och allmänna utrymmen krävs ofta 1,1 m.
• Barnsäkert räcke: öppningar ska hindra att en 100 mm kula passerar. Undvik horisontella klättermöjligheter.
• Ledstång: minst på ena sidan i bostad räcker ofta, men två ger bättre säkerhet.
• Halkskydd: ytor ska ge tillräckligt friktion, särskilt på trä och stålplåt.
• Vilplan: behövs vid riktningsändring och där dörrar öppnas mot trappan.

Bygglov krävs normalt inte för en inomhustrappa i befintlig bostad. Åtgärder som påverkar bärande konstruktion, brandskydd eller planlösning kan däremot vara anmälningspliktiga. Kontrollera alltid detta med kommunen innan du beställer.

Mått och utformning: dimensionera för trygg gång

En välgången trappa känns trygg och bekväm. Branschpraxis utgår ofta från trappformeln (2h + d ≈ 600–630 mm), där h är steghöjd och d är planstegsdjup. Det ger en jämn rytm när du går.

• Steghöjd: cirka 160–190 mm. Lägre höjd ger mjukare gång men kräver längre trappa.
• Stegdjup (lop): cirka 250–300 mm mätt i gånglinjen.
• Fri bredd: 800–900 mm upplevs som funktionellt i bostäder.
• Fri höjd: sikta på minst 2,0 m mellan plansteg och undertak ovanför.
• Trapphål: planera så att räcken ryms och att gånglinjen inte hamnar för nära öppningskant.

Raka trappor är yteffektiva och enkla att möblera kring. L- och U-trappor med vilplan bryter fallhöjd och upplevs säkrare. Spiraltrappa sparar golvyta men kräver noggrann planering av gånglinje och stegdjup för att vara bekväm.

Material och ytskikt: komfort, ljud och underhåll

Stålramen tillverkas vanligtvis i konstruktionsstål som slipas och pulverlackeras. Inomhus väljer många lack i matt eller sidenmatt svart, vitt eller grått. Klart stål med transparent lack är möjligt men kräver mer noggrann ytbehandling.

• Plansteg: massivt trä (t.ex. ek eller ask) ger varm känsla och dämpar ljud. Räfflad durkplåt eller perforerad plåt i stål är tåliga och halksäkra, men kan låta mer.
• Räcke: spjälor i stål, tät skiva/plåt, vajersystem eller glas. Glas kräver noggrann infästning och ger en luftig känsla, spjälor är robusta och lättstädade.
• Ljud och vibrationer: använd gummimellanlägg mellan stål och trästeg, dimensionera vangstycke och infästningar rätt, och undvik långa fria spännvidder utan förstärkning.

Underhåll är enkelt: dammsug stegen, torka med milt rengöringsmedel och kontrollera skruvförband samt lackskador en gång per år. Bättra lack vid repor för att förhindra rost i stål.

Vad styr kostnaden – och hur du påverkar den

Priset på en smidestrappa beror mer på design, mått och detaljnivå än på materialmängd. Prefabricerade moduler är enklare, medan måttanpassade lösningar kräver mer ritning, passning och montage.

• Form och storlek: raka lopp är enklare än L-/U-trappor eller spiral.
• Räcke: glas och specialmönstrade spjälor tar mer tid än standardspjälor.
• Plansteg: massivt trä och sten kostar mer än stålplåt och laminat.
• Ytbehandling: specialkulörer, struktur-lack eller tvåskiktslack ökar arbetstiden.
• Infästning: betong kräver andra fästdon än trä. Dolda infästningar tar längre tid.
• Platsförutsättningar: trånga trapphus, tunga lyft och svår åtkomst påverkar montagetiden.
• Ritning och kontroll: 3D-modell, verkstadsritningar och egenkontroll ingår ofta – begär tydlig specifikation.
• Demontering: om en gammal trappa ska rivas tillkommer hantering och bortforsling.

För en träffsäker offert: skicka planritning, våningshöjd, önskad fri bredd, trapphålets mått, tänkt form (rak/L/U/spiral), material för plansteg och räcke, kulör på lack samt information om underlag för infästning. Be även om förslag på förbättringar för gångkomfort och ljud.

Från idé till montage: arbetsgång och kvalitetskontroll

Ett smidigt projekt bygger på tydliga mått och beslut innan tillverkning. Så här brukar processen se ut:

• Behovsanalys: fastställ förväntad bredd, antal steg, utseende och barnsäkerhet.
• Platsmåttning: mät våningshöjd, trapphål, väggar och kontrollera bärande delar.
• Konstruktion: leverantören tar fram ritningar. Granska steghöjd, stegdjup och räckeslösning.
• Förarbete: säkerställ el- och belysningspunkter samt fria ytor för montage.
• Tillverkning: svetsning enligt gällande standard. För bärverk i stål är CE-märkning enligt EN 1090-1 vanligt.
• Ytbehandling: blästring, grund och pulverlack.
• Montage: justering, infästning, montering av plansteg och räcken.
• Egenkontroll och överlämning: kontrollista med mått, infästning, räckeshöjd och ytskikt.

Gör en enkel slutbesiktning: känn på steg för rörelser, kontrollera att en 100 mm distans inte går igenom räcket, mät räckeshöjd, provgå i normal takt och lyssna efter resonans. Säkerställ att alla skarpa kanter är bräckta och att ledstången ligger bekvämt i handen.