Så väljer du mellan varmförzinkning och lack för smide

Utvändiga smidesdetaljer utsätts hårt av regn, salt och temperaturväxlingar. Valet mellan varmförzinkat och lackerat avgör hur länge delarna håller och hur mycket underhåll som krävs. Här får du en praktisk genomgång för att planera rätt från början.

Vad innebär alternativen och när används de?

Varmförzinkning innebär att stålet doppas i smält zink. Zinken bildar en metallisk barriär och offrar sig själv om ytan skadas. Lackerat smide betyder att stålet målas, antingen med pulverlack eller våtlack, som skyddar genom att stänga ute fukt och syre. Ett tredje alternativ är duplexsystem: varmförzinkning kombinerat med lack, för ökad livslängd och valfri kulör.

Vanliga användningsområden är räcken, grindar, trappor, stolpar och balkonger. Valet påverkas av miljö (kust/inland), estetik, montageförutsättningar och hur ofta du kan tänka dig underhåll.

Livslängd i olika miljöer

Korrosionsmiljön avgör mycket. I en normal stadsmiljö (often kallad C3) kan varmförzinkning ge flera decenniers skydd, medan i kustnära eller saltade miljöer (C4–C5) äts zinken upp snabbare. Lackerat smide utan zinkskydd håller bra så länge färgfilmen är intakt, men rost kan börja under färgen vid slag eller sprickor.

Grova riktvärden vid korrekt utförande och normalt underhåll:

• Varmförzinkning: typiskt 20–50 år beroende på luftföroreningar, salt och skikttjocklek.
• Lackerat (enbart färg): underhållsintervall ofta 5–12 år, kortare i kust och vid väg.
• Duplex (zink + lack): kan överträffa varmförzinkning ensam, med längre tid till första underhåll.

Kom ihåg att mekanisk nötning, stående vatten och smuts kan korta livslängden. Design som möjliggör avrinning och lätt rengöring är lika viktigt som rätt ytskydd.

Underhåll och vardaglig skötsel

Allt stål utomhus mår bättre av tvätt. Spola av salt och smuts, särskilt efter vintern. För varmförzinkade ytor räcker oftast mild tvätt med mjuk borste. Små skador kan bättras med zinkrik färg på rengjord, slipad yta.

För lackerade ytor är rutinen mer aktiv:

• Inspektera årligen för flagor, sprickor och rost vid skarvar och skruv.
• Slipa ned till frisk metall där rost uppstått, grundmåla (gärna zinkrik primer), fyll på mellanlager och topplack.
• Håll efter skarpa kanter och kapytor – de tappar färgfilm fortare än plana ytor.

Duplexsystem kräver normalt glesare åtgärder, men tvätt och punktreparationer av lackskador bör inte dröja. Följ alltid rekommenderade torktider och filmtjocklekar när du bättrar.

Produktion, montage och kvalitetskontroller

En hållbar ytbehandling börjar i verkstaden. För varmförzinkning behöver konstruktionen ha ordentliga ventilations- och dräneringshål så att zinken kan flöda och gas kan komma ut. Alla svetsar bör vara genomgående och slagg fri, vassa kanter brytas och fickor som samlar vätska undvikas.

För lackerade system är förarbetet helt avgörande. Rengöring och blästring till rätt renhetsgrad (vanligtvis Sa 2,5) ger en yta där primer fäster. Ett beprövat upplägg är zinkrik primer, epoximellanlager och polyuretantopp. Pulverlack kräver lika noggrann förbehandling, ofta fosfatering, för att hålla över tid.

Kontrollera kvaliteten innan montage:

• Skikttjocklek på zink respektive färg med mätare.
• Vidhäftningstest för lack (till exempel ristprov) och visuell kontroll av hörn och svåråtkomliga ytor.
• Full täckning vid svetsar, snittytor och skruvförband.

På plats: undvik skador vid lyft och montering. Skär och svetsa helst innan ytbehandling. Om du måste bearbeta varmförzinkat stål, ta bort zink lokalt, svetsa enligt heta arbeten-rutiner och återställ korrosionsskyddet med zinkrik beläggning och toppfärg. Vid större projekt är det klokt att samordna svetsning och smide i verkstad innan ytbehandling för bästa resultat.

Kostnadsbild och totalekonomi

Varmförzinkning har ofta högre startkostnad men ger låg löpande skötsel. Lackerat smide kan vara billigare att tillverka initialt, särskilt vid enkel geometri, men kräver återkommande målningsinsatser. Duplex innebär extra steg, men förlänger tiden till första underhåll och kan vara ekonomiskt när åtkomst för ommålning är svår eller dyr.

Tänk på dolda kostnader över livslängden:

• Ställning och trafikavstängningar vid ommålning av räcken och balkonger.
• Driftstopp för fastigheten vid arbete i trapphus och entréer.
• Transport och logistik till galvaniseringsverk för skrymmande delar.

Skala påverkar också prisbilden. Serietillverkning och god planering minskar ställtider och spill. För specialformer med många kammar och fickor kan lack vara praktiskt, men se till att dränering fungerar för att undvika fuktfickor.

När ska du välja vilket – och vanliga fallgropar

Generella riktlinjer för val:

• Varmförzinkning: utomhusdetaljer i normal till tuff miljö där underhåll bör minimeras.
• Lack utan zink: inomhus, väderskyddat eller när du planerar regelbundet målningsunderhåll.
• Duplex: utsatta miljöer, höga estetiska krav och svår åtkomst för framtida måleri.

Vanliga misstag att undvika:

• Ingen förbehandling: dålig rengöring och vassa kanter ger sämre fäste och tunn film.
• Felaktig design för varmförzinkning: saknade ventilations- och dräneringshål ger ojämn täckning.
• Obehandlade kapytor och borrhål vid montage – leder snabbt till rostblödning.
• Galvanisk korrosion: kombinera inte rostfritt, aluminium och kolstål hur som helst utan isolering.
• Fördröjt underhåll: små lackskador blir stora och dyra om de inte åtgärdas i tid.

Nästa steg är att kartlägga miljön (kust, innerstad, lantligt), välja skyddssystem och bestämma underhållsnivå. Be att få specifikation på förbehandling, skikttjocklekar och kontroller i upphandlingsunderlaget. En tydlig kravbild ger längre livslängd och färre överraskningar i driften.